Varför??

Igår tog jag tag i att rensa bland all skit jag har i bananlådor i min klädkammare. Jag lyckades bli av med 2 lådor. 2 papperskassar med skit var det. Sen hittade jag lite annat som jag inte ville ha kvar. Jag tänkte först slängt en del skolgrejer, men jag kunde inte. Jag känner fortfarande att jag vill spara det och kolla igenom någon dag. Jag minns att vi fick en hel del intressant material, jag vill inte riskera att förlora det genom att slänga allt utan att sortera..
Jag är nöjd med det jag åstadkom i alla fall. Förut var det fullt med skit på golvet, som blockerade skåpsdörrar och så. Nu är det tomt på golvet..

Men nu är frågan, varför samlar man på sig en massa skit egentligen? Då menar jag sånt som man ALDRIG kommer ha nytta av igen. Jag är själv rätt dålig på att kasta saker, men jag har skärpt mig de senaste åren. Mitt ex däremot var extrem. När vi bodde i Hjo först så hade hon massor med skit i källaren, likaså hennes mor. Tror hela hennes släkt var likadan. Själv så rensade jag bort det mesta av mitt när jag flyttade till Hjo. Ändå var det JAG som de tyckte skulle rensa bland min skit när vi flyttade till Norrköping, naturligtvis vägrade jag.
Exet rensade inte heller, vilket resulterade i att vi fick med oss mer än 50 bananlådor till Norrköping. Vi tog flyttfirma, han som körde hade aldrig sett några ha så mycket bananlådor med skit. Det var säkert 35 lådor med skit som skulle upp på vinden på nya stället...

Men men, jag tycker inte om att skriva om ex och annat som är överspelat. Jag lever mitt liv i nuet, inte i det förgångna. Jag har ännu inte gått vidare, 4 år efter separationen. Men varför ha bråttom?? Visst, ibland är det ensamt, men bara för det ska jag aldrig sjunka så lågt och bli desperat som en del andra verkar bli rätt lätt.
Inte det lättaste jämt, men jag vill i alla fall se fördelarna med att vara singel och ensamboende.

*Du gör vad du vill, när du vill i ditt eget hem.
*Ingen skyller på dig när en räkning slarvats bort och glömts betalas, du har bara dig själv att skylla
*Du har ingen annan att ta hänsyn till när du ska köpa en ny pryl eller något.
*Inget tjafs om vems tur det är att typ diska, städa eller laga mat

Fins såklart mer fördelar, förslag mottages :)

Men sen finns det såklart negativa sidor med, men de är bara jobbiga att skriva om..

De senaste dagarna har jag upplevt lite spänning i kroppen. Inte sån spänning som jag mest vill känna, dvs spänningen då man träffar någon man verkligen gillar. så har jag inte känt på länge faktiskt...
I fredags kände jag viss spänning när jag lyssnade på radio, på P3 och programmet Krister. Där har de visst dejting varje fredag. I fredags var det en kille som sökte flickvän. Det görs en lite presentation av honom, sen pratar de lite. Sen får tjejer ringa in, varav tre väljs ut, som killen ska få välja mellan. Sen får alla tre en chans att presentera sig och göra ett litet test.
Det var extremt spännande att lyssna på det medan jag jobbade, så spännande att jag var tvungen att lyssna på hemvägen vilken han valde. Killen valde till slut tjejen som verkade mest framåt..

Andra spänningen jag kände var igår, Lordi i Eurovision Song Contest. Under omröstningen hade jag svårt att sitta still, så nervös var jag, även om det vart klart rätt tidigt att de skulle vinna, men för varje gång de fick mindre än 8 poäng så satt jag och hoppades att de närmsta konkurrenterna skulle bli poänglösa.

Det känns kul med sån här spänning i kroppen, men på nåt sätt känns det omvänt dan efter. Som att man blev full på adrenalin och är bakfull dan efter. Känner verkligen inte samma gnista idag som igår kväll. Men det kommer nog bli bättre under dagen.